Hänger fortfarande på jobbet i väntan på ytterligare 5 skotrar som är ute på äventyr. Ed Sheerans nya album spelas i högtalarna och jag känner mig ganska tillfredsställd med livet trots en gnutta uttråkad. Men man behöver väl ha en sån dag för att hämta energi till dagar när man känner sig otillräcklig för att man har jobb upp över öronen.

 

Igår, eller kanske var det i förrgår, var jag ytlig vad jag längtade efter. Idag tänkte jag gräva djupare. När min bror var uppe skämtades det mycket om giftermål. Att jag skulle bli bortgift och bortskämd för den delen. Och visst tackar man inte nej till det vad det gäller uppmuntran och en överraskande Ben&Jerry-glass när humöret sviktar. Men är det någonting jag aldrig vill förlora är det min självständighet. Jag vill alltid vara oberoende av någon annan än mig själv. Visst att jag alltid kommer känna ett enormt behov av att ha mina nära och kära som stöttepelare i livet. Men det ska inte vara dom som ligger bakom att jag har tak över huvudet och mat på bordet.

 

Har jag flyttat hemifrån vill jag klara mig själv. Betala mina egna räkningar och ha koll på att man har försäkringar osv. Har jag bil vill jag veta att jag inte står där helt bakom flötet om det lyser en lampa eller om det händer något "simpelt" fel som man faktiskt kan lösa själv. Tar jag på mig någonting vill jag kunna slutföra det. Jag vill vara framgångsrik. Det innebär inte att vara t.ex. ekonomiskt oberoende även om det kanske är en definition av framgångsrik. Men jag vill vara det i alla livets kategorier som kärlek, karriär, lycka, familj, vän - u name it. Och fortfarande inte tappa bort min självständighet. Ingen annan kan rädda dig om du inte vill bli räddad. På samma vis kan ingen annan än dig själv skapa din egna lycka.

 

Man kommer aldrig sluta utvecklas som människa. Ens värderingar och prioriteringar kommer nog alltid att modifieras. Men man kan vara mer eller mindre vilse i sig själv. Och jag kan säga att för första gången på länge känner jag att jag vet vem jag är och vad jag vill. Jag har lärt mig att leva med min klumpighet och mitt engagemang gällande karriär har visat sig lyckat då jag sitter i en drömsits just nu. Nej livet är rätt härligt. Att vara jag är rätt härligt. Hoppas du har en lika härlig feelgood-lördagskänsla i kroppen!