Vädret senaste dagarna har varit magiskt här uppe. Fått lite färg om kinderna och hela mina dagar har varit underbara. Men nu verkar det vända och har mulnat på rejält. Minusgraderna blir bara fler och tydligen vankas det snö ikväll. Tur att jag hann fylla på olja i tvåtaktarna, kolla bensinnivån i tanken och skicka iväg lite uthyrningar innan det började blåsa som det gör nu. Dessa vädergudar.

 

Imorgon har vi ingenting bokat så blir en skön dag med Evelina i receptionen och på kvällen ska vi ut och slira. Kylen är fylld av cider, öl och en falska turkisk peppar-shots väntar snällt på oss. Man kan ju nästan gissa att jag är ledig på Måndag va? Nästa vecka tänkte jag gå all in för träningen också. Köra minst fyra pass, helst fler. Och jag tänkte börja satsa på kosten från och med Måndag också. Eller kanske Tisdag för kan tänka mig att baksmällan kommer kräva sina Billys-pizzor som offer. Som sagt, jag har egentligen ingen speciell ångest över träningen och kosten har jag bara släppt för jag inte har någon struktur på någonting. Men jag känner mig pluffsig och seg i kropp och själ så kände att man kan ju försöka göra det bästa av situationen. Mer frukt och grönt in och mindre choklad.

 

Imorgon åker pappa hem igen och separationsångesten hälsar på för andra gången under en och samma vecka.. Dock har jag fortfarande lite att se fram emot. Lina ska sätta sig i sin Volvo och komma upp hit den 6e Mars. Åh vad vi ska prata om allt och inget, göra snöänglar och dricka vin. Och veckan därpå kommer min bror och hans gäng upp och då blir det både skoteråkning och en och en annan utgång skulle jag kunna tänka mig. Sen är vi redan i slutet av Mars och nedräkningen till hemgång inom en månad har startat. Sjukt.

 

Jag är så kluven för vad jag känner angående det. Vill jag hem? Vill jag inte hem? Vad gör jag med mitt liv? Vad ska jag fokusera på? Vad ska jag prioritera? Eller vet ni vad - Vi kör bara.